detta kommer bli ett klagoinlägg, så för er som inte gillar sånt, skrolla ner.

 

PALLAR inte skolan längre. Har aldrig i hela mitt liv varit så skoltrött som nu. Vill bara ta tåget bort, långt bort och skolka fram till studenten i juni. Pallar inte att lärarna inte förstår pressen de sätter på oss elever, att man skall klara av 3 prov i veckan, sjukdomar, extrajobb, träning, vänner och familj samtidigt?! Helgerna får man inte ens ledigt, utan då vilar ännu några prov som man måste printa in i huvudet. Jag menar, hela mitt jullov kommer gå åt att sitta och plugga. Kul liksom? Åhhh, träna hinner jag inte heller...

Önskar jag var världens supersnille som hade klarat sig genom allting med att bara vara uppmärksam på lektionerna, men nej. Tro fan att jag ärvde den tröga genen i vår familj. Istället för att vara superklok på språk som mamma och moster, brilliant på matte, fysik och naturkunskap som pappa, eller varför inte samhällsvetare som morfar eller geografiskt geni som mormor... nej istället blir jag kreativ och "konstnärlig"? Vart kommer jag med det då? INGENSTANS.

Sedan är jag fett avundsjuk på alla som skall ut ikväll och supa skalle, önskar också att jag kunde göra det. Vill ha kul med mina vänner, dansa tills jag inte orkar stå upp, dricka goda drinkar, vara fixad osv. Får spara allt det där roliga till Rhodos i sommar. (Det enda jag ser fram emot nu typ)

Nej så istället för att vara ute och ha roligt som alla andra här i Uddevalla, bänkar jag mig vid köksbordet med min BRUTALA mensvärk, ca 100 sidor tråkig filosofi och svenskaläsning och deppar över livet.

 

Tack o hej / sur och trött tjej